Jag ska inte sticka under stol med att jag gillar Ping. Och inte bara för att de en gång bjöd in till ett besök på "moderskeppet" i Phoenix, utan för att de gör riktigt bra grejer som verkligen levererar resultat. Och den här gången har jag snällt fått sitta hemma och vänta på pressreleasen som alla andra (okej, lite förhandsinfo hade jag via olika kanaler, men jag har inte fått känna och klämma på nåt).

Inkrementell utveckling
Så vad är det då som är så bra med nya G400 jämfört med G och tidigare G30? Allt höll jag på att skriva. Men så är det såklart inte. I golfbranschen görs framstegen nu inkrementellt snarare än i stora steg – som när träklubbor blev till metall, hickoryskaft blev stålskaft och sedan grafitskaft, och när ProV1 blåste om balata som när en Ferrari kör om en stillastående Fiat.

G400-serien är komplett med driver, fairwayklubbor, hybrider, crossover och järnklubbor. Det är bra för den som – liksom jag själv – har lätt OCD och gillar att se samma grejer "över hela linjen". Det är dock lite tungt för plånkan att hosta upp en bra bit norr om 20 000 för helt nya grejer. Och då utan bag, wedgar och putters – som man ju också måste ha om man ska förnya sig på riktigt.

Redan överöst med beröm
En bekant som tjuvtestat drivern älskar den. Han har provat allt men menar att det här är något nytt. Och G400-drivern är också något så underligt som en ny driver som *inte* är 460 cc (vilket är den regelmässigt störst tillåtna volymen). Ping menar att man kan levererar bättre aerodynamik och mer förlåtande egenskaper så att du ska kunna slå både längre och rakare utan att ha ett driverhuvud i "fullstorlek".

Ljudet sägs också vara nydesignat och där finns lite att hämta jämfört med G30 och G. Ett skaft som växlar färg är något som ska bli intressant att se eftersom det är lite svårt att föreställa sig vad det är och vad det ska vara bra för (enligt Ping för att minska distraktioner när man står över bollen – men säg det till min kompis som har ett illgult skaft och öser ut bollen +250 varenda gång). Däremot är motbalanseringen – som ger möjlighet till större massa i huvudet med bibehållen svingvikt – en mycket intressant idé.

Pings tourspelare har redan bytt till nya G400 och några av de 70 spelarna som nu slår längre och rakare är Lee Westwood, Tyrrell Hatton, Mackenzie Hughes, Daniel Summerhays och vår egen David Lingmerth.

– ”Vi har aldrig sett spelarna byta så snabbt till nya produkter som förra månaden i US Open, då 13 nya drivers lades i bagen första veckan som de var tillgängliga”, säger John A. Solheim, ny chef och tredje generationen i familjeföretaget Ping. ”De föll direkt för utseendet och gillade verkligen det kraftfulla ljudet och den härliga känslan. När veckan var slut visade statistiken att de spelare som slog längst och rakast från tee i US Open hade en G400-driver i bagen.”

Tekniska finesser
Bland de framsteg som Pings tekniker gjort finns en smidesprocess där T9S+-träffytan har ett tunnare och hetare träffområde som precisionsfrästs för att öka bollhastigheten över hela träffytan och ge 16 % större trampolineffekt, vilket tillsammans med de aerodynamiska framstegen med nya, mer framträdande turbulatorer och Dragonfly-toppen ger två mph högre bollhastighet.

Med en volframvikt längst bak i huvudet och omfördelad vikt överlag har G400-drivern dessutom ett betydligt större motstånd mot vridning, vilket gör att man inte bara slår längre – man slår också rakare! Detta har visats i tester mot inte bara tidigare Ping-produkter utan även konkurrenternas drivers. Inte helt oviktigt eftersom en fairwayträff är så mycket viktigare för scoren än några extra meter.

Det finns som tidigare tre olika modeller att välja på – standardversionen av G400 passar de flesta golfspelare medan G400 SFT (Straight Flight) hjälper de spelare som har problem med slice genom justering av volframviktens placering och lägre svingvikt. För de bättre spelarna finns G400 LST (Low Spin) med volframvikten närmare träffytan för lägre spinntal och mer penetrerande bollbana.

Massor av godis
Utöver drivern så finns som sagt även järnklubbor, fairwayklubbor och hybrider. Och en ny Crossover. Järnklubborna sägs gå både längre och högre. Och rakare. Makalöst bra om det stämmer och det ska jag försöka ta en titt på när Ping behagar låta mig prova lite grejer. Då ska jag också testa om den nya träffytan på fairwayklubbor, hybrider och crossover i så kallat maraging steel (maråldrat stål, en speciell härdningsprocess) är så fantastisk som man påstår.

Som alltid erbjuder Ping massor av alternativ för utprovning – där man var en föregångare långt innan custom fitting blev något för massorna. Ring din shop och boka en tid för att testa alla de nya godsakerna.

Länkar