Sveriges nyaste golfbana är signerad Henrik Stenson Design. Tillsammans med sin chefsdesigner Christian Lundin har Henrik skapat sitt första banprojekt med inspiration från bland annat Sawgrass där han vann Players Championship 2009. Christian berättar att det har varit ett riktigt samarbete och inte som i en del fall där en tourspelare satt sitt namn på projektet bara för att inkassera sina pengar medan en bandesigner fått göra allt jobb.

Lyckat resultat
Det platta markområdet där Österled tidigare låg gav inte många möjligheter till några spännande höjdskillnader och med behovet av dammar för bevattning valde man att göra en parkbana i amerikansk stil. Resultatet är extremt lyckat, med smaragdgröna fairways, bländvita bunkrar och glittrande vatten.

Som pricken över i har man också bemödat sig om att bevara de små åkerholmarna som ger en extra definition till det i övrigt öppna markområdet. Det ger den amerikanska karaktären en skön svensk touch och tillför en naturlig skönhet.

Layouten är trivsam med massor av bra hål. Par 5-hålen är inbjudande och lockar till en mer vågad spelstrategi medan man på ett par av par 3-hålen skulle vilja ha både hängslen och livrem, som fyran där man slår över vatten och 15 där vatten omger greenen på tre sidor.

En bana för medlemmar
Klubbens tydliga krav i beställningen är att banan först och främst ska passa för medelgolfare, men att den också ska ha utmaningar för elitspelare – långt från forna tiders, Ge oss en mästerskapsbana, som ofta resulterade i en svårbemästrad 18-hålare som få trivdes på.

"Greenerna är ganska små och lättputtade, i snitt bara 425 kvadratmeter, men man ska ju ta sig dit också", säger Christian Lundin med ett pillemariskt leende. "Trots att det ibland kan se smalt ut med skräckinjagande bunkrar finns det relativt gott om plats att landa bollen på fairway. Filosofin har varit att banan ska se svår ut, men vara rolig för alla kategorier av spelare"

Avslutar med flaggan i topp
Efter att ha njutit av den amerikanska, platta stilen i 14 hål byter banan karaktär i några hål. Man får gå upp i en skogsbacke till tee på fina, men tuffa hål 15 och sedan spelas hål 16 rejält uppför. Det är ett drivbart par 4-hål med lite för mycket vatten för att det ska vara bekvämt att chansa, men så kort att många nog ändå frestas att göra det. Sjuttonde hålet är ett mycket vackert par 4 med skogskaraktär och en diaboliskt smal och avlång green varifrån man sedan promenerar uppför en backe till sista hålets tee.

Här uppe kan man blicka ut över avslutningshålet, parallellt med nian på andra sidan den stora dammen. Det är inte bara ett vackert hål, det är också ett mycket bra avslutningshål där man kan få en chans att briljera. Långtslående har inga problem att nå det här par 5-hålet på två slag om de lyckas hålla bollen torr medan vanliga golfare har gott om utrymme för att spela sig fram på tre slag och ändå avsluta med flaggan i topp.

Money, money, money
Det är naturligtvis inte varken enkelt eller billigt att omvandla ett karaktärslöst markområde med lerbotten till den pärla det nu förvandlats till. På de 70 hektar som banan ligger på har man på en del platser höjt upp marken fyra–fem meter med hjälp av de finaste massorna som sorterats ut från i princip vartenda vägbygge i Stockholmsområdet. Att köpa in de 900 000 ton massor som behövts skulle ha kostat enorma pengar, men för var och ett av de 70 000 lastbilslassen fick man nu i stället en pluspost i kalkylen.

Tvärtom är det med den sandcapping man har gjort av såväl spelytorna som en bra bit ut i ruffen. Så mycket som 10–15 procent av budgeten har gått till detta, men det är väl investerade pengar. Det har gjort att man har kunnat skapa spelytor som inte bara kan hållas riktigt fina någon enstaka gång om året utan kan vara bra under större delen av säsongen. Ett signum för en riktig kvalitetsbana!

Satsningen har också givit resultat och redan när banan öppnade var spelytorna perfekta och bara högruffen behöver lite mer tid för att växa klart. Fairway har en härlig stuns som man annars mest får uppleva på linksbanor och greenerna tar emot bollarna hur bra som helst utan att greenytan bryts.

När alla de som arbetat med projektet har hunnit pusta ut är planen att ta itu med Västerled och göra även den till en helt ny och bättre bana. Här berättar Christian Lundin att det är tänkt att bli en "fake links", en bana med hedkaraktär och det ska bli spännande att se vad det blir av den när den är klar.

Hela projektet finansieras av en markaffär där ett flertal villor och lägenheter ska uppföras intill banan. Det här blir en helt ny stadsdel och med så många människor inpå knuten kan Österåker också bli en året runt-verksamhet med mycket mer än bara golf. Av de 200 miljoner klubben får in på fastighetsprojektet investerar man 120 miljoner i banorna, den nya, visuellt tilltalande rangen med sitt vattenhinder(!) och det avancerade övningsområdet som medlemmarna kommer att kunna njuta av året runt.

Och mer därtill!
Som om inte allt detta skulle vara nog får Österåkers medlemmar också en korthålsbana för pengarna – som man ju dessutom inte själva behövt betala! Christian Lundin berättar att han ofta får önskemål om att lägga in ett lite längre hål, men här blir det bara härligt korta hål där man kan gå runt och mysa med bara en wedge och en putter.

Österåkers medlemmar kan också glädja sig åt att utvecklingen av aktien inte bara gått åt rätt håll utan faktiskt fullkomligen transformerats. För mindre än tio år sedan kunde man inte ens ge bort en aktie i Österåker och nu handlas den i sparsamt antal till ett pris på över 30 000. Klubben har också som mål att vara just en medlemsklubb och inte fokusera så mycket på företagsevenemang.

Det är bara att gratulera alla medlemmarna. Målmedvetet arbete med medlemsfokus har gjort att Österåker nu inte bara kan stoltsera med en av Sveriges redan nu bästa banor utan också allt det andra som man vill att en riktigt bra golfklubb ska ha.

Foto: Peter Cordén (banbilder) och Michael Broström (collage)

Länkar