Namnet för tankarna till Apple-produkter, men det handlar alltså inte om något med en gaziljon gigabyte eller sjuttitretton USB-portar. Nya iBlade är den efterlängtade uppföljaren till den bejublade S55-klubban där alla frågade sig hur företaget lyckats klämma in ett G15-järn i det så smäckra och fina klubbhuvudet.

Tourspelarna har inte varit sena att gå över till nya iBlade, och sydkorenska Sung Hyun Park har redan vunnit med dem. Vanliga dödliga har som brukligt fått vänta längre på att lägga vantarna på de nya iBlade-järnen men nu har de kommit ut till shoparna för test och custom fitting och demodagarna lär vara välbesökta när de nu äntligen kan köpas.

Jag fick mina för ett tag sedan och har både slagit dem i studio med en launch monitor och spelat dem såväl på Halmstad Golfklubbs båda skogsbanor som på vindpinade linksbanor i norra Skottland. Både siffrorna och spelresultaten visar att det för ovanlighets skull är en relativt stor skillnad trots att det bara är en generation som skiljer. Normalt brukar skillnaden mest vara tydlig för de som byter mellan lite fler generationer.

Gjuten – som vanligt
En sak som inte skiljer sig är att PING väljer att gjuta huvudet på sin klubba trots att den vänder sig till ett segment av spelare där smidda vapen inte sällan står högt på önskelistan. Processen med ett mjukt och höghållfast 431 rostfritt stål ger dock en smörigt mjuk och ren känsla i träffen där det är svårt att känna någon större skillnad även mot ett klassiskt Mizuno-blad.

Visuellt har nya iBlade en renare design än S55, som redan den var väldigt snygg. Huvudet är fortfarande kompakt men med ett aningen längre blad, främst på de längre järnen. Det är, som sig bör för en sån här klubba, ingen störande offset och den tunna topplinjen kombinerat med en delvis borstad finish gör den till en klar utmanare till vilket blad som helst.

Tekniskt sett är iBlade också ett litet underverk. Med så lite att jobba med skulle man kunna tro att den skulle vara svårspelad, men PINGs ingenjörer har gjort mycket arbete "under huven". Volframvikten i tån finns kvar, men är nu dold (vilket jag personligen tycker är lite synd). Vikten består nu av en renare volframlegering med 70% mer massa i jämförbar volym.

Den precisionsfrästa träffytan är nu bara 1,7 mm tunn, vilket ger en utökad trampolineffekt som inte bara hjälper dig med farten, det minskar också spridningen. Viktfördelningen och huvudets CTP (Custom Tuning Port) bidrar också till de förlåtande egenskaperna och den utmärkta känslan och det sköna ljudet i träffen. En Hydropearl Chrome-finish sägs vara vattenavstötande (som Glide-wedgarna) vilket ska ge färre fliers.

Så hur fungerar det då?
Jotack. Det fungerar. Oj, vad det fungerar. Mina klubbor levererades sent en eftermiddag och när jag slet av plasten på dem blev suget att ta en runda omåttligt stort. Jag beställde järntre till pitching wedge och med Dynamic Gold X100 (så gubbe jag är). Greppet är som standard ett svart/vitt Golf Pride New Decade Multi-Compound.

Första rundan, på Norra banan i Tylösand, spelades i ren glädje. Träffarna var så sköna som jag hoppats och bollen flög och flög. Jag slår de korta järnen ungefär samma längd som mina S55, men skillnaden är stor i andra änden av setet. En järnfyra som jag slog flög så högt att den kunde varit en wedge och landade så mjukt att alla i bollen gick fram och kollade om greenen var vattensjuk. Men nejdå. Runt 185 meter carry och stopp på 4-5 meter. Inte illa!

I studion jämförde jag siffrorna för mina S55 med nya iBlade och trots att jag hade aningen lägre klubbhastighet med iBlade (X100-skaft som sagt. Heavy stuff!) så var bollhastigheten högre och spinntalet utmärkt. Jag fick inte riktigt ut alla de utlovade extra meter som PING nämnt, men det skyller jag på skaften. Å andra sidan är det inga problem att ta en klubba till när det är så bra stopp som med iBlade.

Siffrorna visade också de justerade loften på iBlade (en grad svagare på korta järn och lite starkare på de längre järnen) gav en riktigt positiv effekt på de längre järnen. Jag imponerades mycket av den höga bollbanan och det utmärkta stoppet även med mellanjärn och långa järn. Den enda klubba som "stack iväg" lite i landningen var järntrean. Och det må ju vara hänt.

I studion var skillnaden i ljud också mer påtagligt. S55 har alltid tilltalat mig med ett betryggande "smack", men iBlade har tagit detta ett steg längre och det är en ren fröjd att bara lyssna på träffen.

Hårdtestat på linksbanor
Den höga bollbanan med mycket stopp var en riktigt bra grej på min hemmabana med sina trädkantade hål och mjuka fairways. Men hur skulle det gå på linksbanor när vinden hotar att knuffa iväg såväl boll som spelare? No problemo!

Bollen skar rakt genom vinden och jag hade inga problem med längderna jämfört med S55:orna. Det ska dock sägas att de inte är några mirakelklubbor och när det är tre klubbor mot så är det. Men när det är tre klubbor med så händer det grejer och några järntreor från tee blev så långa att jag var i höjd med min kompis drivar!

Den höga bollbanan i kombination med bra spinntal gjorde också att det gick att hålla emot vinden eller spela med den. Även om det inte alltid var så lätt att våga starta bollen ut mot ett hav av midjehög ruff och lita på att den skulle skruva sig tillbaka till fairway.

Sammanfattning
PINGs nya iBlade har ett härligt rent utseende som lär tilltala alla som vill ha snygga klubbor. Det är också ett utmärkt alternativ för dig som vill ha snygga grejer i bagen, men inte riktigt kan hantera de vassaste bladklubborna. Den sköna designen döljer förlåtande egenskaper som hjälper väldigt mycket.

Passa på att gå på en av PINGs demodagar och prova. Ljudet och känslan kommer att göra dig så nyfiken att jag vågar lova att köpsuget blir svårt att motstå!

Länkar